En syn på näthinnans celler vid Alzheimer

Många personer som lever med Alzheimers sjukdom har svårt att läsa, känna igen ansikten, bedöma avstånd eller orientera sig i sin omgivning. Dessa visuella problem är mindre kända än de kognitiva symtomen och förbises därför ofta, trots att de har stor påverkan på självständighet och livskvalitet.

En viktig förklaring är att ögats näthinna, som är en förlängning av hjärnan, påverkas av sjukdomen. Forskning visar att de sjukdomsrelaterade proteinerna amyloid beta och tau, som ansamlas i hjärnan vid Alzheimer, även kan återfinnas i näthinnan. I vår egen forskning har vi dessutom visat att många av de proteiner som förändras i hippocampus, en hjärnregion central för minne, också förändras i näthinnan. Dessa fynd stärker bilden av att samma biologiska processer påverkar både öga och hjärna vid demenssjukdomen.

Trots dessa forskningsframsteg vet vi fortfarande lite om vilka celltyper i näthinnan som påverkas och hur de förändras under sjukdomens gång. Detta beror på att traditionella metoder analyserar näthinnan som en helhet och därför inte kan avslöja hur enskilda celltyper (såsom ljusregistrerande fotoreceptorer, ganglieceller som skickar signaler till hjärnan eller olika stödjeceller) påverkas.

I detta projekt använder vi därför en avancerad teknik som mäter genaktivitet i tusentals enskilda celler samtidigt. Genom att kombinera dessa data med våra tidigare proteinstudier kan vi skapa en detaljerad karta över hur varje celltyp i näthinnan förändras vid Alzheimer, och därigenom bättre förstå vad som ligger bakom synstörningarna och på sikt bidra till utvecklingen av nya terapeutiska strategier.

Projektnummer: SSFÖ-FA-26-021