Alla filmer
Ögat - inte bara själens spegel: ögonbilder avslöjar sjukdomar i hjärnan
Elisabet Granstam – Docent, oftalmologi, Uppsala universitet; Överläkare, Ögonkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Ögonfondens Ögats dag 2025
10 okt 2025
Hur samverkar patientföreningar och klinik?
Sven-Olov Edvinsson – Ordförande i Svenska Glaukomförbundet; Överläkare, Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.
Att få vardagen att fungera – vad kan Synrehabiliteringen göra för dig?
Mirjam Sjöbom – Synpedagog, Synrehabiliteringen, Sundsvall Erica Ekvall – Datapedagog, Synrehabiliteringen, Sundsvall.
Kan den nervösa hornhinnan avslöja diabetes?
Berit Byström, Docent, klinisk vetenskap/oftalmiatrik, Umeå universitet; Överläkare, Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Den tekniska utvecklingens möjligheter och utmaningar
Christoffer Telin – Ordförande i SRF Västernorrland.
Hur blir synen efter en operation för näthinneavlossning? En långtidsuppföljning om vilka faktorer som påverkar slutresultatet
Sven Crafoord – Professor, oftalmologi, Örebro universitet; Överläkare, Ögonkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro.
Ärftlig blindhet - genteknik ger hopp om bot
Anders Kvanta, Överläkare, professor, S:t Eriks Ögonsjukhus/Karolinska Institutet, Avd för Ögon och Syn - Stockholm. Ögonfondens Ögats dag 2023.
Därför är Synskadades Riksförbund en viktig del av rehabiliteringen
Niklas Mattsson, Förbundsordförande, Synskadades Riksförbund (SRF). Ögonfondens Ögats Dag 2023.
Lebers heriditära optikusneuropati - kan man må bra när man ser dåligt?
Maria Nilsson, Leg Optiker, docent och Johan Hedström, Leg Optiker, doktorand, Karolinska Institutet, Avd för Ögon och Syn - Stockholm. Ögonfondens Ögats Dag 2023.
Ögontrycket - glaukompatienter tar kontroll
Laurence Quérat, Leg Optiker, forskare, S:t Eriks Ögonsjukhus/Karolinska Institutet, Avd för Ögon och Syn - Stockholm. Ögonfondens Ögats Dag 2023.
Digitalt innanförskap avgörande för synskadade!
Digitalt innanförskap avgörande för synskadade! Henrik Eldh – ombudsman, Synskadades Riksförbund Skåne, Ögats Dag 2022
Makuladegeneration – Varför har det blivit så svårt att läsa?
Makuladegeneration – Varför har det blivit så svårt att läsa? Monica Lövestam Adrian – universitetslektor, överläkare, specialistläkare – SUS/Lund, Ögats Dag 2022
Retinitis pigmentosa – Nuläget och framtidsförväntningar
Retinitis pigmentosa – Nuläget och framtidsförväntningar Ulrika Kjellström – docent, överläkare, specialistläkare – SUS/Lund, Ögats Dag 2022
Retinitis pigmentosa – Nya insikter om hur det sker
Retinitis pigmentosa – Nya insikter om hur det sker Per Ekström – docent, Lunds universitet, oftalmologi – Lund, Ögats Dag 2022
Synskadades Riksförbund (SRF) – Ett engagemang hela vägen
Synskadades Riksförbund (SRF) – Ett engagemang hela vägen. Från kommun, region och rikstäckande nivå till samarbeten i Europa och över hela världen Maria Thorstensson – ordförande, Synskadades Riksförbund Skåne, Ögats Dag 2022
Glaukom – Den smygande syntjuven
Glaukom – Den smygande syntjuven Boel Bengtsson – professor, Lunds universitet, oftalmologi – Malmö, Ögats Dag 2022
Information om aktuella forskningsprojekt med stöd från Ögonfonden 2022
Information om aktuella forskningsprojekt med stöd från Ögonfonden 2022 Maria Thereza Perez – docent, Lunds universitet, oftalmologi – Lund; styrelseledamot, Ögonfonden
Med fokus på glaukom
Christina Lindén, professor, Institutionen för kliniska vetenskaper, Umeå universitet
Med svart bälte av tredje graden
Nicolina Pernheim, Ögonfondens ambassadör och världsledande inom judo för synskadade
Identifiering av tidiga faktorer som förutsäger ögonsjukdom hos för tidigt födda barn
Chatarina Löfqvist, docent, Institutionen för vårdvetenskap, Göteborgs universitet
Monitorering av retinala förändringar hos patienter med Alzheimers sjukdom
Malin Wennström, forskare, Medicin och hälsovetenskap, Lunds universitet
Strukturella förändringar och signalvägar hos patienter med aniridi-relaterad keratopati
Fatima Pedrosa Domellöf, professor, Institutionen för kliniska vetenskaper, Umeå universitet
Ögats dag 10 okt 2013 - Ögonfonden - teaser
Ögonfonden, i samarbete med olika representanter för läkemedelsindustri och andra aktörer som har anknytning till ögonsjukvård, uppmärksammade Ögats dag den 10 oktober på Norra Latin i Stockholm. Syftet var att belysa behovet av ytterligare forskning samt att lyfta fram faktiska framgångar inom ögonsjukvården med målet att öka resurser till ögonforskning och ögonsjukvård. I programmet ingick föreläsningar om diabetes och glaukom (grönstarr), paneldiskussion om forsknings- och ögonsjukvårdsvillkor, utdelning av stipendier och forskningsanslag och frågestund. Moderator: Sverker Olofsson.
Framtidsvisioner
Prof Fatima Pedrosa-Domellöf
Stipendier och forskningsanslag
Lennart Nolte & Bo Philipson
Glaukom
Christina Lindén, docent
Ögats dag inledning
Lennart Nolte & Maria Thorstensson
Synnedsättning trots god syn
Boel Bengtsson
Fritt vårdval för all ögonsjukvård i Skåne
Sten Kjellström
Optikern i vårdkedjan
Paul Folkesson
Nya behandlingsmöjligheter för synskadade
Sten Andréasson
Synskadades organisering för bättre vård och ökad delaktighet
Stig Larsson
Hur utreder vi oklar synnedsättning idag?
Vesna Ponjavic
Ögats dag 2014 sammanfattning
Här kommer en kort sammanfattning av Ögats dag i Umeå 28/9 2014
Keratokonus - sjukdomen som slår till när man är som friskast
Anders Behndig
Samtal med Ögonfondens ambassadör Sven-Bertil Taube
Moderator Anna Olofsson.
Glaukom - en av världens vanligaste ögonsjukdomar
Gauti Jóhannesson
Ögats dag
Framtidsvisioner. Fatima Pedrosa Domelöf
Inledning och Näthinnekirurgi
Inledning Laurence Westerlund, Ögonfonden hälsar välkommen Näthinnekirurgi – dagens erövringar och framtida utmaningarFredrik Ghosh, professor, överläkare, Oftalmologi, Lunds Universitet och SUS
Jag ser krokigt
Hjälp, jag har börjat se krokigt! Finns det någon behandling?Monica Lövestam-Adrian, docent, överläkare, Oftalmologi, SUS
Syrebrist i näthinnan
Syrebrist i näthinnan (retinal ischemi)Malin Malmsjö, professor, överläkare, Oftalmologi, Lunds Universitet och SUS
Makuladegeneration hos barn
Torr makuladegeneration, finns det hos barn? Ulrika Kjellström, överläkare, Oftalmologi, SUS
Ärftlig näthinnedegeneration
Ärftlig näthinnedegeneration – har vi hittat mekanismen? och kan det leda till en behandling?Per Ekström, docent, Oftalmologi Lund, Lunds Universitet
Rehabilitering – förutsättningen för ett bra liv
Stig Larsson ersätter Maria Thorstensson, ordförande i Synskadades Riksförbund Skåne
Otydliga trender skapar hinder
Christin Hult
Forskning ur ett patientperspektiv
Laurence Westerlund
Ny OCT-teknik i kombination med elektrofysiologi vid olika näthinnesjukdomar
Monica Lövestam Adrian docent, Lunds univ
Icke-invasiva avbildningstekniker vid tumörkirurgi i ögonområdet
Malin Malmsjö prof Lunds univ
Om glaukom
Marcelo Ayala docent, SkaS/Skövde
Modellsystem för kolobom och anoftalmia
Lena Gunhaga prof Umeå
Om AMD (åldersförändringar i gula fläcken)
Monica Lövestam Adrian docent, Lunds univ
Om morgondagens ögonsjukvård
Stefan Seregard prof KI/St Erik
Diagnostik och Genterapi vid ärftliga näthinnesjukdomar
Sten Andréasson prof Lunds univ .
Synrehabilitering
SynrehabiliteringValon Hetemi, Enhetschef, Synverksamheten Borås, Habilitering & Hälsa, VGR
Om katarakt (grå starr)
Madeleine Zetterberg prof Sahlgrenska akademin
Prematuritetsretinopati; ögonsjukdom hos för tidigt födda barn.
Ann Hellström prof Sahlgrenska Akademin
Retinal Biomechanics: Stretch-to-See
Fredrik Ghosh prof, Lunds univ
Retinoblastom – cancer i ögat
Retinoblastom är den vanligaste typen av ögoncancer hos barn. Charlotta All-Eriksson, docent, överläkare KI/St Eriks ögonsjukhus berättar om de behandlingsalternativ som står till buds idag. Alternativen är att operera bort det drabbade ögat, att behandla med cellgift och laser eller strålning. Det senare har man dock i princip frångått eftersom det påverkar utvecklingen av skelettet i ansiktet vilket är mindre lyckat när det handlar om små barn som växer. Tack vare forskningens framsteg överlever nu 95 procent av barn i Sverige som drabbas av denna förr dödliga cancerform.
Näthinnans utveckling och funktion hos extremt för tidigt födda barn
Ögat och näthinnan är egentligen inte färdigutvecklade förrän vid födseln. Hur går det då för barn som numera överlever trots att de föds väldigt mycket för tidigt? Det studerar Gerd Holmström, professor och överläkare vid Uppsala universitet. Ju tidigare barnet föds desto större är risken för synproblem som kan bero både på skador i näthinnan eller hjärnan vilket kan göra det svårt att tolka synintrycken. Om man undersöker näthinnan hos den nyfödda och i de fall det behövs ger behandling kan problemen dock ofta undvikas. I Uppsala finns Nationellt kvalitetsregister för ROP (Retinopathy of prematurity) som gör det enklare att följa upp behandling och utfall hos dessa barn och se hur deras syn utvecklas på sikt.
Rätten att komma ut – vägar till ökad delaktighet för synskadade
Synskadade har sämre ekonomi, sämre levnadsförhållanden och svårare att komma ut på arbetsmarknaden är seende. I sin tur leder det ofta till sämre hälsa. En del av problemet beror på att dagens skyddssystem egentligen är utvecklade för andra typer av handikapp. En annan del är okunskap hos arbetsgivarna. Två av tre chefer kan inte komma på något arbete de skulle kunna erbjuda en person med synnedsättning (SRF attitydundersökning 2016). Även om Neven Milovojevic, verksamhetsledare och intressepolitisk chef, Synskadades Riksförbund, ger en dyster bild av verkligheten menar han att synskadade själva måste bli bättre på att berätta vad de faktiskt kan, och inte bara vad de inte kan. Han avslöjar också hur flera kommuner lyckas med konststycket att ta betalt för samma vita käpp tre gånger!
Gener inblandade i ögats utveckling
Ögat bildas under tredje till åttonde fosterveckan. Ett flertal gener är inblandade i den komplicerade processen och mutationer i dessa kan få konsekvenser för ögats utveckling. Peter Söderkvist, professor, Linköpings universitet, studerar bland annat den ärftliga ögondefekten mikroftalmi för att ta reda på hur den genetiska bakgrunden ser ut. Han studerar några familjer i Tunisien där defekten är vanlig. Dessa familjer har stora släktträd och mycket kusingifte, vilket är en fördel när man som genetiker vill studera ärftliga sjukdomar.
Åldersrelaterad makuladegeneration
Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till svår synnedsättning i västvärlden. Förutom att orsaka stort lidande för de som drabbas, är sjukdomen maculadegeneration dyr för samhället. Det är bara Alzheimers sjukdom som genererar större samhällskostnader. Hittills har det inte funnits mycket i behandlingsväg att erbjuda, men nu finns nya spännande metoder i sikte. Här framtidsspanar Anders Kvanta, professor och överläkare vid KI/S:t Eriks ögonsjukhus, på vad som kan komma att bli framgångsrika behandlingar så småningom.
Fläcken i ögonbotten – är den ett melanom eller ett födelsemärke?
Gustav Stålhammar, Biträdande överläkare, docent, S:t Eriks Ögonsjukhus/Karolinska Institutet, Avd för Ögon och Syn - Stockholm. Ögonfondens Ögats Dag 2023
Syn är välfärd
Syn är välfärd – Jörgen Andersén från Iris Hjälpmedel. Ögonfondens Ögats Dag 2023.
