Ögat inte bara själens spegel
Det verkar inte bara vara själen som avspeglas i ögat. Även neurodegenerativa sjukdomar tycks sätta synliga spår i ögat, eller snarare i näthinnan.
Genom att undersöka dessa förändringar och följa dem över tid skulle man kunna få en uppfattning om hur länge en patient har haft sin sjukdom, hur allvarlig den är och hur den fortskrider. Metoden är ännu på forskningsstadiet och för att utveckla den har Elisabet Granstam, docent vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset, fått forskningsanslag ur Ögonfonden. Hon bedriver en klinisk studie där hon med så kallad optisk koherenstomografi (OCT) undersöker patienter med Parkinsons sjukdom eller MS. OCT är en fotografisk teknik där ljus som skickas in i ögat reflekteras av de olika cellagren i ögonbotten vilket ger en bild i genomskärning av det som undersöks.
– Man kan jämföra det med ultraljud, säger Elisabet Granstam, fast då är det ljud som skickas in i vävnaden, reflekteras och ger upphov till en bild. Med OCT-angiografi som är en utveckling av tekniken, kan man även få en bild av kärlen i ögonbotten. Två bilder tas då strax efter varandra. De blir alltså två helt lika bilder förutom där någonting har flyttat på sig. Det som flyttar sig är blodkroppar i kärlen och på det sättet ser man även kärlen i bilden.
– Det är en väldigt skonsam metod för patienten. Det är som en fotografering med blixt, och man behöver inte använda kontrast. Ofta ger man pupillvidgande droppar för att få bra bilder. Vi använder denna teknik väldigt mycket på kliniken när vi bland annat undersöker våta åldersrelaterade förändringar i gula fläcken och förändringar orsakade av diabetes. I studien kartlägger och mäter Elisabet Granstam näthinnans olika cellager och jämför hur det ser ut hos olika patientgrupper med en kontrollgrupp utan neurodegenerativ sjukdom. Hittills har hon fått fram preliminära data från undersökningarna på patienter med Parkinsons sjukdom.
– Vi kan se att gangliecellagret hos dessa patienter är tunnare än normalt. Näthinnan är en del av hjärnan, och samma neurotransmittorer som påverkas vid Parkinsons sjukdom används också av näthinnans nervceller så det är inte så konstigt att de också påverkas. Idag används flera metoder för att följa utvecklingen av sjukdomar som Parkinsons och MS. Prov på ryggmärgsvätska, magnetröntgen och blodprover är alla mer komplicerade metoder än OCT och OCT-angiografi. Elisabet Granstam hoppas att dessa kan bli ett bra och enkelt komplement till undersökningarna som görs idag.
Elisabet Granstams forskningsprojekt är ett av de som fick anslag ur Ögonfonden 2024.
