
Ögonfonden
Från ljus till synupplevelse
När signalerna lämnar ögat via synnerven har de redan bearbetats i flera steg, men resan har bara börjat. Från och med nu tar hjärnan successivt över bearbetningen.
Det medvetna seendet
Den största delen av signalerna går först till en kopplingsstation djupt inne i hjärnan, den laterala knäkroppen. Där organiseras informationen innan den skickas vidare till synbarken längst bak i hjärnan. Här börjar hjärnan steg för steg bygga upp den bild vi upplever.
Men syninformationen stannar inte där. Den skickas vidare till många andra delar av hjärnan där olika egenskaper hos bilden analyseras. Vissa områden hjälper oss att känna igen ansikten och föremål, andra analyserar färger, rörelser, former och avstånd, medan ytterligare andra hjälper oss att orientera oss i rummet.
Först när många olika delar av hjärnan har samarbetat uppstår den sammanhängande synupplevelse som vi tar för given varje dag.
Synens automatiska funktioner
Alla nervsignaler används inte för att skapa synintryck. En mindre del av signalerna tar andra vägar redan innan de når synbarken. Dessa används inte för vårt medvetna seende utan styr flera automatiska funktioner som är viktiga både för synen och för kroppens anpassning till omgivningen. De hjälper bland annat till att: (1) reglera pupillens storlek när ljusförhållandena förändras; (2) samordna ögonrörelserna så att båda ögonen riktas mot samma föremål; (3) hålla blicken stadigt riktad mot det vi tittar på (fixering); (4) samordna synen med balanssinnet så att världen upplevs stabil även när vi rör oss; samt (5) anpassa kroppens dygnsrytm till växlingen mellan dag och natt, vilket påverkar sömn, vakenhet och hormonproduktionen.
Visste du att …?
Våra ögon hjälper inte bara hjärnan att se – de talar också om för kroppen vilken tid på dygnet det är. I näthinnan finns en liten grupp särskilda ljuskänsliga nervceller som innehåller ett eget synpigment, melanopsin. Dessa används inte för att skapa synbilder. I stället registrerar de hur mycket ljus som når ögat och skickar informationen direkt till hjärnans biologiska klocka.
När det är ljust får hjärnan besked om att det är dag. Då blir vi piggare, mer alerta och kroppen håller tillbaka produktionen av sömnhormonet melatonin. När mörkret faller minskar ljussignalen, melatoninproduktionen ökar och kroppen förbereder sig för sömn. Det är också därför starkt ljus från mobiltelefoner, surfplattor och datorskärmar sent på kvällen kan göra det svårare att somna. Hjärnan kan nämligen tolka det blå ljuset som en signal om att dagen fortfarande pågår.
Det är hjärnan som skapar synupplevelsen
Det är därför vi egentligen inte ser med ögonen – vi ser med hjärnan. Ögonen fungerar som avancerade biologiska sensorer som fångar upp ljuset och omvandlar det till elektriska nervsignaler. Först när miljontals nervceller i både ögat och hjärnan har bearbetat informationen uppstår den bild vi upplever.
Hela denna process – från det att ljuset träffar näthinnan tills hjärnan börjar skapa en bild av omvärlden – tar bara omkring en tiondels sekund. Så länge ögonen är öppna strömmar ny visuell information ständigt in och bearbetas kontinuerligt av hjärnan.
Visste du att …?
På vägen från ögonen till hjärnan passerar nervsignalerna en struktur som kallas synnervskorsningen (chiasma opticum). Där korsar ungefär hälften av nervtrådarna som löper i synnerven från varje öga över till den motsatta hjärnhalvan, medan resten fortsätter på samma sida. Resultatet blir att all information från det högra synfältet (inte bara från höger öga) bearbetas i vänster hjärnhalva, medan all information från det vänstra synfältet (inte bara från vänster öga) bearbetas i höger hjärnhalva.
Hjärnan är nämligen inte främst intresserad av vilket öga informationen kommer från, utan av var i synfältet den hör hemma. Denna smarta omkoppling gör att hjärnan kan jämföra de två ögonens bilder och sätta samman dem till en enda tredimensionell bild. Det är därför vi kan bedöma avstånd och uppfatta djup betydligt bättre med två ögon än med ett.
Välj vad du vill läsa mer om i listan nedan eller via korten längre ner på sidan
Ögats uppbyggnad
Trots att ögongloben bara är ungefär 24 millimeter i diameter rymmer den en mycket avancerad uppbyggnad med många olika vävnader och specialiserade strukturer som tillsammans fångar upp, bearbetar och vidarebefordrar den visuella informationen från vår omgivning.
Läs mer
Ljusets väg genom ögat
Att ljus kommer in i ögat räcker inte för att vi ska kunna se. För att en skarp bild ska kunna bildas på näthinnan måste ljuset passera genom flera olika strukturer som alla måste fungera tillsammans.
Läs mer
Från ögat till hjärnan
När de elektriska nervsignalerna har bildats i syncellerna och skickats vidare genom flera andra nervcellslager i näthinnan når de till slut den sista nervcellstypen – gangliecellerna.
Läs mer
Vanliga ögonsjukdomar och diagnoser
Ett bra seende bygger på att ögats alla delar och hela synbanan samverkar. Skadas eller drabbas någon av dessa delar av sjukdom kan synen därför påverkas på olika sätt.
Läs mer
Synsimulator
För att öka förståelsen för deras vardag har Synskadades Riksförbund, i samarbete med några andra organisationer, utvecklat mobilappen Synsimulator.
Läs mer

