Hoppa till innehållet
Ögonfonden logoÖgonfonden logo

Ögonfonden

Från ögat till hjärnan


När de elektriska nervsignalerna har bildats i syncellerna och skickats vidare genom flera andra nervcellslager i näthinnan når de till slut den sista nervcellstypen – gangliecellerna. Gangliecellernas långa utskott, också kallade axoner eller nervtrådar, samlas i buntar och kan liknas vid många tunna kablar som tillsammans bildar synnerven.


Synnervspapillen

Synnervspapillen, ofta kallad papillen eller synnervshuvudet, är den punkt på näthinnan i varje öga där utskotten från näthinnans ganglieceller lämnar ögat och bildar synnerven. Här passerar även näthinnans centrala artär och ven, som förser näthinnan med syre och näring samt leder bort syrefattigt blod.

Eftersom papillen helt saknar synceller kan den inte registrera ljus. Därför uppstår en liten del av synfältet, innan och n och lltså det som ögat ser utan att blicken flyttas, där inget kan uppfattas – den så kallade blinda fläcken. Normalt märker vi inte av den, eftersom hjärnan fyller nämligen automatiskt i den information som saknas genom att använda omgivningen och bilden från det andra ögat. Vi är därför helt omedvetna om att den blinda fläcken finns.


Visste du att...?

Näthinnan är en del av det centrala nervsystemet. Det gör ögat unikt eftersom det är den enda platsen i kroppen där läkaren, med hjälp av särskilda instrument, kan se nervvävnad och blodkärl i det centrala nervsystemet utan någon operation. Genom att undersöka näthinnan och papillen kan läkaren få viktig information, inte bara om synen utan också om hjärnans hälsa.

Vid glaukom (grön starr) skadas nervtrådarna successivt, vilket gör att papillen förändrar form och den centrala fördjupningen blir större.

Om trycket inne i skallen stiger kan papillen i stället svullna (papillödem), vilket kan vara ett tecken på neurologiska sjukdomar som kräver snabb utredning.

En ögonbottenundersökning kan därför inte bara avslöja ögonsjukdomar, utan ibland också ge tidiga tecken på exempelvis högt blodtryck, diabetes och vissa sjukdomar i hjärnan.


Synnerven

Det finns två synnerver – en från varje öga – som förbinder ögonen med hjärnan. Varje synnerv består av omkring en miljon tunna nervtrådar, så kallade axoner. Dessa är långa utskott från näthinnans ganglieceller och kan liknas vid mycket tunna kablar. När nervtrådarna buntas samman bildar de den tjocka kabel som kallas synnerven och leder nervsignaler från ögat till hjärnan. Tillsammans skickar de miljontals nervimpulser varje sekund.

Trots namnet är synnerven egentligen inte en vanlig så kallad perifer nerv. Perifera nerver förmedlar signaler mellan hjärnan och ryggmärgen och resten av kroppen, till exempel till och från armar, ben och inre organ. Synnerven är i stället en del av det centrala nervsystemet och har därför mer gemensamt med hjärnan än med kroppens övriga nerver. Den omges av samma hinnor som hjärnan och kan drabbas av många av samma sjukdomar.

Eftersom all visuell information från näthinnan måste ledas till hjärnan via synnerven kan skador på den få stora konsekvenser för synen. Synfältet kan delas in i en höger och en vänster halva. Båda ögonen registrerar information från båda halvorna av synfältet, men från lite olika vinklar. I hjärnan sätts informationen samman till en gemensam bild.

Vid glaukom (grön starr) skadas nervtrådarna successivt, vilket gör att hjärnan får allt mindre information från olika delar av näthinnan. Följden blir att delar av synfältet gradvis försvinner.

Synnerven kan också drabbas av en inflammation, så kallad optikusneurit. Ändelsen -it betyder inflammation och neur betyder nerv. Tillståndet ger ofta en snabb synnedsättning och smärta vid ögonrörelser.

En annan orsak till skador på synnerven är tryck från tumörer eller andra sjukdomar i hjärnan.


Visste du att...?

Synnerven kan inte reparera sig själv om den skadas. Till skillnad från många andra nerver i kroppen tillhör synnerven det centrala nervsystemet.

Därför är skador på synnerven ofta permanenta, vilket är en av anledningarna till att sjukdomar som glaukom är så viktiga att upptäcka och behandla i ett tidigt skede.


Synbarken

Synbarken (syncortex) ligger längst bak i hjärnan, i nackloben, och är det första område där hjärnan börjar tolka den information som kommer från ögonen. Här analyseras bland annat linjer, kontraster, former, färger och rörelser. Därefter skickas informationen vidare till andra delar av hjärnan som tillsammans hjälper oss att känna igen ansikten, läsa text, bedöma avstånd och orientera oss i omgivningen. Synupplevelsen är därför resultatet av ett avancerat samarbete mellan många olika områden i hjärnan.

Skador i synbarken eller i de nervbanor som leder dit kan ge synbortfall trots att både ögonen, själva näthinnan och synnerverna fungerar normalt. Ett exempel är homonym hemianopsi, vilket innebär att samma halva av synfältet saknas i båda ögonen. Personen kan till exempel inte se det som finns till vänster eller höger om blickriktningen, trots att själva ögonen kan vara friska. Orsaken är en skada i synbanorna eller syncentrum i hjärnan, oftast efter en stroke (en skada i hjärnan som orsakas av en blodpropp eller en blödning).

Skador i andra delar av hjärnans synsystem kan också göra att man får svårt att känna igen ansikten (prosopagnosi) eller tolka det man ser, trots att ögonen och synen i övrigt kan fungera normalt. Vid prosopagnosi ser personen ansikten men har svårt att känna igen vem de tillhör. Tillståndet kan vara medfött eller uppstå efter en skada eller sjukdom som påverkar hjärnan.


Visste du att...?

Alla människor har en blind fläck i varje öga – men nästan ingen märker den.

Den blinda fläcken (papilen, synnervshuvud) finns där synnerven lämnar ögat. På just den platsen finns inga synceller som kan registrera ljus, eftersom området i stället upptas av synnervens omkring en miljon nervtrådar och de blodkärl som försörjer näthinnan.

Du kan faktiskt hitta din blinda fläck själv! Om du blundar med vänster öga, tittar på en punkt med höger öga och långsamt flyttar ett papper eller en skärm mot eller från dig, kommer en liten symbol bredvid plötsligt att försvinna helt - trots att den fortfarande finns där. Den har då hamnat precis på den blinda fläcken.

Det betyder att en del av det vi tror att vi ser faktiskt är en kvalificerad gissning från hjärnan. Den fyller hela tiden i den information som saknas så skickligt att vi nästan aldrig märker det.


Välj vad du vill läsa mer om i listan nedan eller via korten längre ner på sidan.



.