Trots att gråstarroperation idag är en mycket säker operation som oftast ger goda synresultat, pågår omfattande forskning världen över. Målet är både att göra operationen ännu säkrare och mer individanpassad och att förbättra synresultatet och minska risken för komplikationer. Forskning pågår också om biologiska mekanismer bakom grå starr och om framtida behandlingar som skulle kunna förebygga eller behandla grumlingen utan operation.

En stor del av den internationella forskningen handlar om att vidareutveckla de konstgjorda linserna, även kallade intraokulära linser (IOL) eller linsimplantat, som sätts in vid operationen. Målet är att ge bättre syn på flera avstånd, minska oönskade synfenomen, som bländning och halofenomen, och göra fler patienter mindre beroende av glasögon. Samtidigt utvecklas nya linsmaterial och konstruktioner som syftar till att ge bättre synkvalitet och efterlikna fler av den naturliga linsens optiska egenskaper.

Forskare arbetar också med att förbättra planeringen inför operationen. Med hjälp av biometri – noggranna mätningar av bland annat ögats längd, hornhinnans form och linsens läge i ögat – och alltmer avancerade beräkningsmodeller kan styrkan på den konstgjorda linsen beräknas mer exakt. Artificiell intelligens (AI) och maskininlärning studeras inom flera delar av kataraktkirurgin och används också i vissa tillämpningar, bland annat för linsberäkningar, val av lins samt analys av bilder och operationsvideor. AI studeras också som ett sätt att bättre kunna förutsäga behandlingsresultat och risker. Målet är att ge ett ännu bättre och mer förutsägbart synresultat efter operationen.

Även själva operationstekniken utvecklas kontinuerligt. Forskning jämför olika kirurgiska metoder, instrument och tekniker för att göra ingreppet så skonsamt och säkert som möjligt och för att förbättra operationsresultaten. Simulatorer och andra digitala träningsverktyg används också inom utbildning av ögonkirurger och är ett område där ny teknik, inklusive AI-baserad analys av kirurgiska ingrepp, utvecklas.

En annan viktig forskningsinriktning är att försöka förstå de biologiska förändringar som gör att linsens proteiner och linsfibrer förändras och linsen förlorar sin genomskinlighet. Förhoppningen är att kunskapen på sikt ska leda till läkemedel eller andra behandlingar som kan bromsa eller kanske till och med förhindra att grå starr utvecklas. Flera möjliga behandlingsprinciper studeras experimentellt, men resultaten från laboratorieforskning kan inte direkt överföras till behandling av människor. Ett exempel är forskning där forskare har lyckats få vissa typer av grumlingar att klarna i djurmodeller genom att påverka hur skadade proteiner i linsen tas om hand. Sådana resultat kan ge nya ledtrådar till framtida behandlingar, men det återstår att visa om samma principer kan bli effektiva och säkra hos människor. Det finns idag fortfarande ingen läkemedelsbehandling som på ett tillförlitligt sätt kan förebygga, stoppa eller få en vanlig åldersrelaterad grå starr att försvinna. Operation är fortfarande den etablerade behandlingen när grå starren ger tillräckligt stora besvär.

Aktuell svensk forskning

I Sverige bedrivs forskning om grå starr och gråstarroperation vid flera universitet och universitetssjukhus. Forskningen omfattar allt från biologiska mekanismer bakom grå starr till operationsmetoder, konstgjorda linser, komplikationer, patientrapporterade resultat och registerbaserad uppföljning. Svenska forskare samarbetar också i nationella och internationella forskningsprojekt.

Vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset bedrivs forskning som sträcker sig från grundläggande mekanismer bakom grå starr till kliniska frågor kring operation. Forskningen omfattar bland annat genetiska faktorer, oxidativ stress – skadliga kemiska reaktioner som kan påverka celler och proteiner – och de system som bryter ned och tar hand om proteiner i linsen. Forskargruppen studerar både vuxen- och barnkatarakt och bedriver även registerstudier och kliniska studier av kirurgiska behandlingar, bland annat olika typer av linsimplantat.

Vid Karolinska Institutet bedrivs forskning om grå starr hos både barn och vuxna. Forskningen omfattar bland annat hur resultaten efter operation av barnkatarakt kan förbättras, behandling med kontaktlinser och ögondroppar hos barn, registerstudier av barn- och vuxenkatarakt samt nya behandlingar efter gråstarroperation.

Vid Linköpings universitet bedrivs klinisk ögonforskning med tydlig inriktning på gråstarrkirurgi. Forskningen syftar bland annat till att förbättra säkerheten och resultaten vid operation och använder kliniska data för att följa hur behandlingarna fungerar i praktiken. Forskare i Linköping har bland annat studerat vårdbehov efter gråstarroperation, konstgjorda linser och säkerheten vid operation av båda ögonen samma dag.

Forskare med anknytning till Lunds universitet har under lång tid bidragit till forskning kring gråstarroperation och patientrapporterade resultat. Ett viktigt område är Catquest-9SF, ett frågeformulär där patienter själva skattar hur synen fungerar i vardagen före och efter operation. Forskning med anknytning till Lund har också undersökt digital insamling av sådana patientrapporterade resultat för att följa synfunktionen före och efter gråstarroperation.

Vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus bedrivs klinisk forskning om bland annat linskirurgi och gråstarroperation. En viktig del är registerbaserad forskning om kvalitet, jämlikhet och behandlingsresultat inom svensk och europeisk ögonsjukvård. Forskningen har en nära koppling till Nationella Kataraktregistret, vars registerhållare är forskare vid Umeå universitet och ögonkirurg vid Norrlands universitetssjukhus. Forskningen omfattar även jämförelser av olika operationstekniker vid grå starr.

En av Sveriges stora resurser för forskning och kvalitetsutveckling är Nationella Kataraktregistret, som startade 1992 och innehåller uppgifter från flera miljoner gråstarroperationer. I dag utförs över 150 000 gråstarroperationer per år i Sverige och c:a 95 procent registreras i registrets basregister. Registret utgör en världsunik möjlighet att följa utvecklingen av svensk gråstarrskirurgi över lång tid. Uppgifterna kan användas för att studera bland annat operationsresultat, komplikationer, skillnader mellan patientgrupper och förändringar i operationsmetoder och vårdpraxis. Registret innehåller även uppföljning av synresultat och patienternas egen upplevelse av nyttan av operationen samt särskild registrering av endoftalmit, en ovanlig men allvarlig infektion inne i ögat efter operation.

Till Nationella Kataraktregistret hör också PECARE (Pediatric Cataract Register), ett särskilt register för barn med grå starr. Där registreras uppgifter om operation och uppföljning av barn som opererats för grå starr. Registret gör det möjligt att följa behandlingen och resultaten vid barnkatarakt över tid.

Den stora mängden data och den långa uppföljningstiden gör Nationella Kataraktregistret till en viktig resurs för både svensk och internationell forskning. Registerdata har använts i ett stort antal vetenskapliga studier och har bidragit till ökad kunskap om resultat, riskfaktorer, komplikationer och kvalitetsutveckling inom gråstarrskirurgin. Tre decenniers svenska registerdata har bland annat visat att allvarliga komplikationer har minskat över tid samtidigt som operation har börjat göras vid bättre syn än tidigare.

Framtidsutsikter

Även om dagens gråstarroperation ger mycket goda resultat för de allra flesta fortsätter forskningen att flytta fram gränserna för vad som är möjligt. Målet är inte bara att göra operationen ännu säkrare och mer träffsäker, utan också att utveckla metoder som ger bättre synkvalitet och större möjlighet att anpassa resultatet efter den enskilda patientens behov. På längre sikt undersöks även möjligheten att påverka själva sjukdomsprocessen innan grå starren behöver opereras.

Ett viktigt forskningsområde är att förstå varför linsens proteiner och övriga strukturer förändras med stigande ålder och hur detta leder till att linsen förlorar sin genomskinlighet. Förhoppningen är att denna kunskap på sikt ska leda till läkemedel eller andra behandlingar som kan bevara eller återställa linsens genomskinlighet. Än så länge befinner sig sådana behandlingar huvudsakligen på experiment- och forskningsstadiet, och ingen har visat tillräckligt god effekt och säkerhet för att vara ett etablerat alternativ till gråstarroperation.

Samtidigt utvecklas nya generationer av linsimplantat (de konstgjorda linser som opereras in i ögat) som syftar till att ge bättre syn på flera avstånd och samtidigt begränsa oönskade synfenomen och behovet av glasögon. Tillsammans med förbättrad diagnostik, mer individanpassade linsberäkningar, artificiell intelligens (AI) och fortsatt utveckling av kirurgiska metoder kan detta bidra till ännu mer förutsägbara och individanpassade resultat i framtiden.

Grå starr är en av de ögonsjukdomar där forskningen redan har lett till mycket stora framsteg. Fortsatt forskning kan förbättra både operationsmetoder, konstgjorda linser och möjligheten att förutsäga vilket behandlingsresultat som passar den enskilda patienten bäst. Om framtida läkemedel eller andra icke-kirurgiska behandlingar kommer att kunna förebygga eller behandla grå starr återstår däremot att visa i välgjorda studier på människor.