Grå starr utvecklas vanligtvis långsamt under månader eller år. De första förändringarna kan vara så små att de knappt märks, och många vänjer sig gradvis vid den försämrade synen. Besvären beror på hur grumlingen sitter i linsen och hur långt den har utvecklats. Därför kan symtomen variera mellan olika personer.

Grå starr utvecklas oftast i båda ögonen, men vanligtvis inte i samma takt. Därför kan synen skilja sig mellan ögonen, vilket ibland påverkar djupseendet och förmågan att bedöma avstånd.

Vanliga symtom är:

◇ Gradvis försämrad syn Synen blir allt suddigare eller disigare och upplevs inte längre som riktigt skarp. Förändringen sker ofta så långsamt att den är svår att upptäcka i början.

◇ Ökad bländningskänslighet Många upplever att starkt solljus, mötande bilars strålkastare eller andra starka ljuskällor bländar mer än tidigare. Många blir också mer ljuskänsliga och tycker att det blir svårare att se utomhus i starkt solljus. Bländningsbesvären kan vara särskilt märkbara vid bilkörning i mörker.

◇ Sämre mörkerseende Besvären märks även i mörker eller skymning. Det kan bli svårare att orientera sig när belysningen är svag, och många behöver starkare ljus för att kunna läsa eller utföra andra synkrävande aktiviteter.

◇ Försämrad kontrastkänslighet Små detaljer och kontraster blir svårare att uppfatta, vilket kan göra det svårare att läsa, känna igen ansikten eller upptäcka nivåskillnader och ojämnheter i marken.

◇ Förändrat färgseende Färger kan upplevas som mattare eller mer gulbruna, och särskilt blå nyanser kan bli svårare att skilja från andra färger.

◇ Ljusfenomen Lampor och andra ljuskällor kan omges av ringar eller strålar (halofenomen), och vissa upplever dubbelseende i det drabbade ögat.

◇ Försämrat djupseende Om synen skiljer sig mycket mellan ögonen kan det bli svårare att bedöma avstånd och djup. Det kan till exempel göra det svårare att gå i trappor, hälla upp vätska eller parkera bilen.

◇ Förändrat synfel Linsens förändrade brytkraft kan göra att glasögonstyrkan behöver ändras. Hos vissa utvecklas en ökad närsynthet, vilket ibland tillfälligt gör det lättare att läsa utan läsglasögon. Detta brukar ibland kallas ”andra synen”, men är oftast ett tecken på att grå starr utvecklas. Optikern kan oftast konstatera att byte av glasögon inte hjälper fullt ut.

När ska man söka vård?

En gradvis försämring av synen bör undersökas, i första hand hos en optiker. Vid behov kan optikern hänvisa vidare till en ögonläkare. Det är viktigt att ta reda på om besvären verkligen beror på grå starr eller om de orsakas av någon annan ögonsjukdom som kräver en annan behandling.

Ögonundersökning är särskilt viktig när synnedsättningen börjar påverka vardagen, till exempel läsning, bilkörning, arbete, orientering eller möjligheten att känna igen ansikten. Om grå starr är orsaken kan en operation bli aktuell när besvären blivit tillräckligt stora.

Snabbt försämrad syn, kraftig värk i ögat eller ett rött öga är däremot inte typiska symtom på grå starr. Sådana besvär kan bero på andra, ibland allvarliga, ögonsjukdomar och bör därför bedömas skyndsamt av sjukvården.

Diagnosen grå starr ställs genom en ögonundersökning. Eftersom många ögonsjukdomar kan ge liknande symtom är det viktigt att först avgöra om det verkligen är den grumlade linsen som orsakar synnedsättningen eller om besvären beror på någon annan sjukdom i ögat. Syftet med undersökningen är därför inte bara att konstatera att grå starr finns, utan också att bedöma om det är den som huvudsakligen förklarar synbesvären.

Undersökningen börjar med att synbesvären kartläggs, bland annat hur länge de har funnits och hur de påverkar vardagen. Därefter kontrolleras synskärpan och ögonen undersöks i ett särskilt mikroskop som kallas spaltlampa, ett särskilt ögonmikroskop med en stark och smal ljusstråle. Med hjälp av denna ljusstråle kan ögats olika strukturer ses i detalj, bland annat hornhinnan, linsen och regnbågshinnan. Eftersom linsen normalt är genomskinlig kan läkaren vid undersökningen se om den har blivit grumlig.

För att kunna undersöka linsen och näthinnan ordentligt vidgas pupillen ofta med ögondroppar. Läkaren kan då också bedöma om det finns andra ögonsjukdomar, till exempel åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), glaukom (grön starr) eller andra förändringar i ögat som också kan påverka synen.

Om undersökningen visar att grå starr är den främsta orsaken till synbesvären och att synen påverkar vardagen kan en operation bli aktuell. Inför operationen görs noggranna mätningar av ögat, bland annat av ögats längd och hornhinnans krökning. Mätningarna går snabbt och enkelt att göra. Med hjälp av dessa beräkningar väljs en konstgjord lins med en styrka som är anpassad till just det ögat, med målet att få ett så bra synresultat som möjligt efter operationen.

Det är viktigt att komma ihåg att grå starr inte alltid är den enda orsaken till nedsatt syn. Många äldre har samtidigt andra ögonsjukdomar, och därför ingår en noggrann undersökning av hela ögat som en naturlig del av utredningen. Om det finns flera ögonsjukdomar bedömer ögonläkaren också hur stor del av synnedsättningen som beror på den grumlade linsen och hur stor förbättring som kan förväntas efter en operation. Resultatet av undersökningen ligger sedan till grund för beslutet om en operation förväntas förbättra synen.

Det finns idag inga läkemedel eller ögondroppar som kan få grumlingen i linsen att försvinna. Den enda etablerade behandlingen när grå starr ger besvär är en operation, där den grumlade linsen tas bort och ersätts med en genomskinlig konstgjord lins av plast.

Nästan alla äldre människor har lite grå starr, och alla som får grå starr behöver inte opereras. Om besvären är små kan det räcka med exempelvis nya glasögon, bättre belysning eller andra anpassningar som gör det lättare att se och fungera i vardagen. Dessa åtgärder kan förbättra synfunktionen i ett tidigt skede, men de påverkar inte själva grumlingen i linsen. Grå starr utvecklas oftast gradvis och operation behöver vanligtvis inte göras akut.

Operation blir vanligtvis aktuell när grå starr försämrar synen så mycket att den påverkar vardagen, till exempel vid läsning, bilkörning, arbete eller andra aktiviteter. Beslutet grundas på en samlad bedömning av hur stora besvären är, vilken förbättring som kan förväntas av operationen och om det finns andra ögonsjukdomar eller faktorer som kan påverka resultatet eller risken för komplikationer. Om ögat i övrigt är friskt finns goda möjligheter till tydligt förbättrad syn när den grumlade linsen ersätts med en konstgjord lins. Tidpunkten för en operation avgörs därför framför allt av den enskildes behov och medicinska förutsättningar, inte enbart av hur länge grå starren har funnits. När en ögonläkare bedömer att operation är lämplig får man råd om när den bör genomföras.

I vissa situationer kan det finnas medicinska skäl att operera även om grå starren ännu inte orsakar stora besvär i vardagen. Det kan till exempel vara om den grumlade linsen försvårar undersökning eller behandling av andra ögonsjukdomar eller om grå starren orsakar komplikationer i ögat, som till exempel högt ögontryck.

Att grå starr upptäcks tidigt betyder inte att den behöver opereras tidigt. Det viktiga med en tidig bedömning är framför allt att fastställa orsaken till synförsämringen och upptäcka om det samtidigt finns någon annan ögonsjukdom som behöver behandlas. Vid lindriga besvär går det oftast bra att avvakta med operation och följa hur synen utvecklas.

Hur går en gråstarroperation till?

Gråstarroperation är den vanligaste operationen i Sverige. Själva ingreppet tar vanligtvis omkring 10–15 minuter, men kan ibland ta något längre tid. De flesta kan gå hem samma dag.

Inför operationen får man ögondroppar som vidgar pupillen. Ögat bedövas med ögondroppar och vid behov kan bedövningen kompletteras med ytterligare lokalbedövning. Vid operationen gör kirurgen en liten öppning i hornhinnans ytterkant. Genom öppningen förs ett tunt instrument in i ögat. Med hjälp av ultraljud sönderdelas den grumlade linsen och sugs ut. Kvar lämnas den tunna linskapseln, som fungerar som stöd för den nya konstgjorda linsen. Den konstgjorda linsen förs in genom samma öppning och placeras i linskapseln, där den sedan sitter kvar resten av livet.

Inför operationen görs noggranna mätningar av ögat för att beräkna vilken styrka den konstgjorda linsen ska ha. Målet är att synen efter operationen ska bli så bra som möjligt. Det finns olika typer av konstgjorda linser. Vanligast är linser som främst ger skarp syn på ett bestämt avstånd. Det finns också linser som är utformade för att ge användbar syn på flera avstånd och därmed minska behovet av glasögon. Vissa linser kan dessutom korrigera astigmatism, ett brytningsfel som beror på att hornhinnan inte är helt jämnt krökt. Vilken typ av lins som passar bäst beror bland annat på ögats förutsättningar och vilka synbehov som finns. Även efter operationen kan glasögon behövas för vissa aktiviteter.

Efter operationen förbättras synen ofta redan under de första dagarna, och många märker en tydlig skillnad redan dagen efter ingreppet. Det kan dock ta några veckor innan synen har stabiliserats helt. Under läkningstiden används vanligtvis ögondroppar som dämpar inflammation under några veckor. De flesta kan relativt snabbt återgå till många av sina vanliga aktiviteter, men bör följa ögonklinikens råd om hur ögat ska skyddas under den första tiden.

Hos de allra flesta leder operationen till en tydlig förbättring av synen. Hur stor förbättringen blir beror dock inte bara på grå starren utan också på om det samtidigt finns andra ögonsjukdomar, exempelvis glaukom (grön starr), åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) eller diabetiska förändringar i näthinnan. Om näthinnan eller synnerven redan har skadats kan synen därför inte alltid återställas fullt ut, även om den grumlade linsen tas bort. Nationella Kataraktregistret följer resultaten efter gråstarroperationer i Sverige, bland annat synskärpa och patienternas egen upplevelse av synfunktionen. Resultaten efter operation är generellt goda, men andra ögonsjukdomar är den viktigaste orsaken till att synen ibland inte förbättras så mycket som förväntat.

Som vid alla operationer finns en risk för komplikationer, men allvarliga komplikationer är ovanliga. Strax efter operationen kan synen vara suddig på de nyopererade ögat, men om synen blir mycket sämre därefter, om ögat blir mycket rött eller det gör ont i ögat ska man kontakta ögonsjukvården.

Efter operationen kan synen hos vissa bli grumligare igen efter veckor-år. Det kan bero på så kallad efterstarr, där den tunna linskapseln bakom den konstgjorda linsen har blivit grumlig. Det innebär inte att grå starr har kommit tillbaka. Efterstarr kan vanligtvis behandlas enkelt med laser.

Hur utvecklas sjukdomen utan operation?

Utan behandling fortsätter grå starr vanligtvis att utvecklas och linsen blir alltmer grumlad. Hur snabbt det går varierar från person till person. Med tiden kan synnedsättningen göra det svårare att exempelvis läsa, köra bil, arbeta eller utföra andra vardagsaktiviteter.

Om besvären är små innebär det vanligtvis inte något problem att avvakta med operation. En mycket långt gången grå starr kan däremot göra det svårare för ögonläkaren att undersöka eller behandla andra delar av ögat och kan också göra en framtida operation mer komplicerad.

I sällsynta fall kan en mycket långt gången grå starr också orsaka komplikationer i ögat, exempelvis inflammation eller förhöjt ögontryck. Sådana komplikationer är ovanliga, men är en anledning till att grå starr ibland kan behöva opereras av medicinska skäl även om synbesvären i sig inte är den främsta orsaken.